sitter här i köket med mamma och pappa, vi har precis ätit. john är på någon 18-årsfest.
kollar på idol och har det allmänt bra.
har varit ute och gått i en timme idag, hihi. skönt faktiskt, lyssnade på håkan hellström och så kom det en låt som jag trodde skulle slita sönder hela mig, jag trodde seriöst att jag skulle gå sönder, sprängas och flyga med i snöyran!
tankarna bara rusade framåt och tillbaka
varför kan man inte ibland få ha det lite perfekt? varför måste man alltid vara olycklig på nått eller annat sätt? det är alltid något som ska förstöra. blööööh.
jag har spanskan kvar, det går verkligen bra för mig -not.
ciao