värsta morgonen på länge

imorses var pest och pina, burrburrburr och återigen burr!
jag hade taggat hela morgonen för att jag skulle cykla till bussen och jag var dödstrött! så jag skuttar la ner i källaren för att hämta cykeln men till min förvåning så står den inte där - fanockså, den är ju i Falköping på service och vi har glömt att hämta den. men jag bestämde mig för att inte väcka pappa utan ta Johns cykel eftersom han är sjuk. det blåste nästan halv storm ute, men inte skulle det stoppa mig? jag hoppades ju såklart på medvind! men när jag precis har kommit ut på asfalten så börjar det ösregna, jippie! där gav jag upp. men, när jag ger upp så ger jag inte upp så jag fortsatte i min envishet och bara hoppades på att det skulle sluta regna. de enda tankarna jag hade i huvudet var "jag hatar sveriges väder" "jag hatar vädret" "jag hatar regn" "jag hatar blåst" "jag hatar höst" "jag hatar kyla" "ÅH, VADJAGHATARVÄDRET!". jag var stark, jag var envis, jag var blöt, mitt hår var förstört och jag hade t.o.m plattat det, kanske var gud arg för att jag aldrig bad en bön igår som jag skrev till Louise att jag skulle göra(om jag väl börjar med såntdära så kan jag inte sluta sen(tvångstankar)).

förresten, det är 13 grader på mitt rum. varför gå ut i kylan när man kan ta in den liksom? så jag sitter här och myser med ett par tofflor på fötterna så att de inte blir små istappar, hihi.

+ att det är skitmycket i skolan, men jag gör ju det bara värre. i veckan är det pluggvecka, påminn mig, hehe!
ciao


hoho, rörelse på bilden, stanna och kolla vettja!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0